Vin

glasses of wine

Vad är vin?

Vin är en alkoholhaltig dryck som produceras genom att man jäser fruktsaften från vindruvor. Vid jäsning av fruktsaften från andra frukter än vindruvor kallas drycken för fruktvin.

Vanligtvis har vinerna en alkoholhalt på 8 upp till 15 procent alkohol men det finns även starkviner med högre alkoholhalt. EU-regler föreskriver att vin uteslutande ska framställas genom alkoholjäsning av krossade eller okrossade druvor, färska eller druvmust.  Uppfylls inte dessa krav får produkten inte säljas som vin inom EU:s gränser. Enligt rapporter såldes omkring 26 miljarder liter vin under år 2006 och det till en summa av 230 miljarder amerikanska dollar.

I över 8 000 år har vindrycker producerats och det är en av de mest populära måltidsdryckerna. Runt om i världen finns det vinälskare, i både stora och små skalor, vilket har resulterat i många böcker med information om olika viner, artiklar i tidningar och journalister med särskild inriktning mot viner. Idag finns det även många olika företag och föreningar som riktar in sig på vinprovning och resor till olika vingårdar runt om i världen.Vitis vinifera

På omkring 7,9 miljoner hektar odlingsmark odlas olika druvor från vinrankan (Vitis vinifera), speciellt framtagna för att användas till vin. Den vilda varianten av Vitis vinifera finner man naturligt växande i stora delar av medelhavsområdet, Centralasien och Transkaukasus men de odlas runt om i hela världen.

Inom arten Vitis vinifera finns det många olika sorter av druvor. Det är det som ger vinet olika smak med olika karaktärer. Det finns huvudsakligen två olika druvvarianter; gröna druvor och blå druvor. De blå druvornas färg sitter däremot endast i skalet, fruktköttet har en ljus färg.

När det kommer till viner finns det fem olika varianter som beror på vilken färg de har och på vilket sätt de har framställts.

De vita vinerna är vanligtvis tillverkade av de gröna druvorna. De kan vara mycket bleka, nästan som vatten, till blekgula, gula eller bärnstensfärgade.
Rosévinerna tillverkas av de blå druvorna eller, i väldigt sällsynta fall, en blandning av gröna och blå. Dessa viner är antingen rosa, orangerosa eller ljusröda.
När det kommer till de röda vinerna kan de vara allt från mellanröda till mörkt purpurfärgade. Vid längre lagring kan färgen skifta lite åt det orangea hållet. Det röda vinet är tillverkat på de blå druvorna och smaken är mer sträv än rosévinerna och de vita vinerna.
Mousserande vin är antingen vitt, rosé eller (i ovanliga fall) rött. Det innehåller kolsyra tillverkat av koldioxid.
Liksom det mousserande vinet hittar man starkvin i både vitt, rött och rosé. Här är alkoholhalten högre än hos vanliga viner, oftast är den mellan 15 – 22 procent.

 

Här produceras vin

Vin produceras till största delen i Europa även om länder som USA och Australien börjar komma ikapp.

Den största vinproducenten i världen är Frankrike. De mest kända regionerna för vinproduktion i Frankrike är Bordeaux, Bourgogne, Champagne, Loire med flera. Därefter på listan kommer Italien med kända regioner som Toscana, Piemonte och Veneto.
Därefter hittar vi länder som USA, Argentina, Australien, Kina, Tyskland, Sydafrika och många fler.

 

Framställning

Framställning av vin ser olika ut beroende på vilken typ av vin man ska framställa.sortera

Det första steget man tar, oavsett vilket vin man ska producera, är att man sorterar vindruvorna som ska användas. Vindruvorna rullas fram på ett så kallat sorteringsbord, ett löpande band. Där sorteras allt som inte är vindruvor bort, sådan som följt med från skörden som till exempel blad eller liknande. I sorteringen kan man även sortera druvorna efter mognad eller andra typer av kännetecken för att kunna framställa viner av rätt kvalitet. I vissa extrema fall sorteras druvorna druva för druva, men oftast har den sorteringen redan börjat vid plockningen på vingårdarna.

Steget efter sorteringen kallas för krossning. Innan de moderna maskinerna krossades druvorna genom att man trampade sönder dem men idag krossas de i stora maskiner samtidigt som maskinerna tar bort stjälkarna. Denna krossning resulterar i en salig blandning av druvsaft, fruktkött, skal och kärnor. Om det handlar om framställning av vitt vin pressas druvorna direkt här ifrån. Är det rött vin som ska framställas tar macerationen vid.

När druvorna macereras lakas skalmassan ur innan man skiljer den från druvmusten. Detta eftersom många av de ämnena som ger vinet sin smak sitter antingen i kärnorna eller i druvans skal. Ju längre tid druvorna macereras desto mer smak och färg får vinet. Däremot får det inte macereras under för lång tid då det kan ge vinet en alltför bitter smak. När det handlar om rosévin är macerationstiden mellan 8 – 24 timmar medan det röda vinets tid är allt ifrån 4 dagar upp till ett par månaders tid.

Under macerationen flyter skalmassan allt som oftast upp till ytan. Det gör att man antingen måste pumpa upp druvmusten och hälla den över skalmassan eller att man måste pressa ned skalmassan.

I få undantagsfall genomförs det även en maceration för de vita vinerna. Detta för att få ett kraftigare vin med mer aromämnen. Denna maceration är ungefär lika lång som den för rosévinet.

I pressningen skiljer man druvmusten från skalmassan. Det finns många olika varianter av vinpressar och de skiljer sig åt beroende på hur effektivt druvmusten ska pressas och hur skonsam man måste vara. Det man försöker undvika under pressningen är att kärnorna går sönder. Går de sönder kan de ge vinet en bitter smak vilket inte är så gott.

När druvorna är färdigpressade är det dags för jäsningsmomentet. Detta moment är det viktigaste i vinproduktionen, det är här man jäser druvmusten så att det produceras alkohol. I druvans skal finns det naturliga jästsvampar som aktiveras så fort skalet krossas och de startar omedelbart med att göra alkohol av det sockret de hittar. I många fall förekommer det även att man tillsätter jästsvampar som hjälper till med jäsningen men i de vinerna med högt anseende jäses druvmusten endast med jästen som redan finns i skalen på druvorna.

Under jäsningen är det viktigt att temperaturen är rätt. Ofta bildar jäsningen värme vilket innebär att man brukar kyla ned tanken för att temperaturen ska vara rätt. När man framställer rödvin håller man temperaturen mellan 25 – 34 grader. Det vita vinet jäser man i cirka 18 grader och nedåt.

Hur länge vinet får jäsa beror på vilket typ av vin man framställer. Om det är vitt, rött eller rosé jäser man vinet tills att sockret har tagit slut. Framställer man starkvin jäser man hela vägen fram till att jästsvamparna dör. I vissa fall avbryter man jäsningen innan den är klar.

Alkoholhalten som vinet får beror på hur mycket socker som finns i druvmusten. Vill man ha ett vin med högre alkoholhalt kan man tillsätta mer socker antingen före jäsningen eller under tiden vinet jäser. Detta kallas för chaptalisering.

De flesta viner genomgår även en andra jäsning innan de är klara för nästa steg. Denna jäsning kallas för malolaktisk jäsning och mjukar upp den syrliga äppelsyran till en mjukare syra, mjölksyra.

Nästa steg är fatlagringen. Detta steg i processen är till för de röda vinerna, som oftast lagras innan de blir buteljerade. Fatlagring sker antingen på ståltankar eller på ekfat, för att vinet ska få en bättre och finare smak. När man talar om riojaviner lagras de minst fem år, gärna mer, på fat som är tillverkat av den amerikanska viteken. Bordeauxviner lagras i fat tillverkade av den franska eken och de brukar lagras mellan 18 månader upp till 1 år.

Efter jäsningen, och fatlagringen för de röda vinerna, är det dags att klara vinet för att det ska få sitt klara och angenäma utseende. Vid klarningen av rödviner brukar man tillsätta antingen vispad äggvita eller bentonin, då de drar åt sig partiklar som är fasta. I de flesta fall brukar man även filtrera vinerna innan de buteljeras. Detta kan dock ta bort lite av vinets smakämnen.

De flesta vinerna är blandningar av olika druvor vilket gör nästa steg, blandningen, väldigt viktig för vintillverkaren. Det är nu man blandar olika druvor för att få fram den ultimata smaken. Här bildas nya spännande smaker som lockar konsumenten, vinet får rätt kvalitet och det blir balanserat. När vinmakaren är nöjd tillsätts lite socker för att få den rätta sötman i vinet.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Sedan är det dags att buteljera vinet. Efter buteljeringen lagras vissa viner för att få den bästa smaken, vissa skickas ut till affärer och återförsäljare. Vinet buteljeras i flaskor med mörkt glas. Detta för att vinet till högsta grad ska skyddas mot ljus. Vissa viner som till exempel Sverige importerar överförs från originalflaskan till en annan flaska för försäljning. Detta kallas för härtappning.