Champagne

4320481155_4f8f252e6a_o

Vad är champagne?

Champagne är ett mousserande vin, antingen vitt eller rosé, som  tillverkas av druvor som odlats i distriktet Champagne i norra Frankrike. I distriktet finns det cirka 33 500 hektar av odlingsmark men de främsta produktionssorterna är Reims och Épernay.

I vanligt talspråk använder man ordet champagne som samlingsnamn för mousserande vin, även från andra länder, men sanningen är att det är endast det vinet som producerats i distriktet och som producerats enligt champagnemetoden som får kallas för champagne. Detta eftersom namnet är en skyddad ursprungsbeteckning, som skyddar vissa lokala och regionala produkter.

I distriktet Champagne finns fem olika delregioner, från norr till söder. Dessa är Montagne de Reims, Vallée de la Marne, Côte des Blancs, Côte de Sézanne och Aube, som har de allra sydligaste champagnevingårdarna.

Vissa champagnebyar har egna klassificeringar, Grand Cru eller Premier Cru. Kommer ett vin från en by med en viss klassificering skrivs det ibland ut på etiketten. När en by får klassificeringen omfattar den alla vingårdar i hela byn vilket gör att klassificeringen inte är så pass detaljerad som den är i till exempel Bourgogne.

 

Framställning

När man framställer champagne är det tre olika druvor som används, antingen var för sig eller blandade tillsammans i olika mängder.

Det finns Chardonnay, en grön druva, Pinot Noir, en blå druva och Pinot Meunier, som också den är en blå druva. Dessa druvor ska utgöra med är 99,9 procent av innehållet. Utöver dessa druvor är även Arbanne, Petit Medlier, Pinot Gris och Pinoit Blanc tillåtna. De är dock inte vanliga på regionens vingårdar.

champagnekort

Champagnekork med grimma

När man påbörjar processen med att framställa champagne enligt champagnemetoden, eller méthode champenoise alternativt méthode traditionelle som den också kallas, börjar man med det som kallas assemblage. Det innebär att man blandar basviner och viner med tidigare årgångar till ett helt nytt vin som har bättre kvalitet än de första vinerna har var för sig. Denna blandning kallas för cuvée och det är champagnehusen som blandar ihop vinerna för att få cuvéen i den stil de vill ha den. Man häller sedan över vinet i tjocka flaskor och tillsätter liqueur de tirage, som är en blandning av jäst och lite socker. Man försluter flaskan med en kork med grimma eftersom trycket blir så stort under jäsningen.

Flaskorna lägger man sedan ner i en mörk och sval vinkällare för att låta vinet jäsa en andra gång.
Under denna jäsning bildas det koldioxid och alkohol. Eftersom att koldioxiden inte kan ta vägen någonstans löses det upp i vinet som kolsyra. Det är nu trycket blir stort, ungefär lika mycket som i ett lastbilsdäck. Trots den noggranna förslutningen beror så mycket som 80 procent av alla ögonskador på utflugna champagnekorkar. Till slut dör jästen då det inte längre finns något mer socker kvar för den hämta näring från. Jästen faller då till botten och blir till en bottensats som kallas för depot. Denna process tar cirka 3 – 4 veckor och under hela jäsningen ligger flaskorna ned för att ta så lite plats som möjligt.

När jästen dör börjar en ny process, vid namn autolys, i flaskan som fortfarande ligger i den svala källaren. Det är när jästfällningen bryts ned som champagnen får sin karaktäristiska smak av jäst, kex och rostat bröd.

Sur lie är när man låter champagnen ligga och mogna i jästfällningen. Champagner utan årtalsbeteckning ligger i jästfällningen i minst 18 månader, detta enligt lagen. De årgångsbetecknade champagnerna ligger oftast mellan 3-6 år medan prestigechampagnerna ligger mellan 6 – 10 år och även längre. Det finns champagner som har legat i jästfällningen i över hundra år som fortfarande inte är klara för slutbuteljeringen.

När champagnen är klar med jästfällningen är det dags för nästa steg – remuage. Under remuagen vänds flaskorna dagligen upp och ned under ett par veckor för att få jästfällningen att lossna från flaskans sidovägg för att sedan bilda en jästpropp vid korken.

Efter remuagen är det dags för det sista steget, nämligen debourbage. Då fryser man ned flaskhalsen, där jästproppen ligger, och sedan drar man, med en flink och skicklig handledsvridning, ur korken samtidigt som man vänder flaskan upprätt. När man gör detta fryses jästproppen i flaskhalsen ned så att man lätt kan ta bort den.

lagra champagne

Vid den här punkten är alla typer av champagner lika torra. Det man gör då är att man tillsätter en liten mängd dosage, som är en söt vätska som ger champagnen en sötare smak.

Nu korkas champagnen och skickas antingen iväg för försäljning eller för att lagras ytterligare.